Bokskogslagen – Söderåsen 13 maj

       I ett strålande väder samlades 50-talet deltagare i Röstånga i Skåne för att anträda årets första exkursion i Skogshistoriska Sällskapets regi. Programmet ”Bokskogslagen – värdefull men omtvistad” innebar dels en seminariedel inomhus, dels en rundtur på Knutstorps gods och i Söderåsens nationalpark.

Jesper Witzell

Jesper Witzell, platschef på Söderåsens nationalpark, hälsade välkommen till parken som bildades 2001 och visade exempel på återföring av granskog till bokskog. Ett av målen med parken är att bevara och utveckla ädellövskogen med ek, bok, avenbok, lind, lönn, alm, ask och fågelbär. Stora arealer utgjordes av granskog när parken invigdes.

Bokskogarna bredde ut sig under tidig medeltid över stora delar av Götaland och anses ha haft en avgörande roll för människors överlevnad under hundratals år. Av olika anledningar har arealen bokskog minskat sedan 1600-talet. Särskilt under andra halvan av 1900-talet var granplanteringarna den främsta orsaken. Detta uppfattades som mycket oroväckande av många och ledde fram till en bokskogslagstiftning 1974.

Det finns mellan 70 000 och 75 000 hektar bokskog i Sverige. Det har alltså skett en stabilisering av arealen bokskog sen lagens tillkomst. Av den totala arealen är 10-15 procent skyddad i reservat. Tyvärr finns en oro för framtida skadeeffekter av algsvamparna Phytophthora.

Saga Fogelberg, redogjorde initierat om bakgrunden till bokskogslagen.

Saga Fogelberg berättade utifrån sitt examensarbete vid SLU Hur bokskogslagen blev till – konflikter och lösningar 1964-1974 om bakgrunden till bokskogslagen.  Den gällande lagstiftningen innebär ett generellt förbud mot slutavverkning och omföring av bokskog till annat trädslag. Tillstånd krävdes av länsstyrelsen för genomförande av åtgärder. Avslag gav inte rätt till ersättning. De främsta orsakerna till lagens utformning var att regeringen inte ansåg att bokskogen kunde skyddas genom frivilliga åtaganden. Staten ville undvika höga ersättningsbelopp till markägare. Utebliven ersättning vid vägrad omföring blev den mest diskuterade frågan mellan regering, riksdagsledamöter och remissinstanser. Här fanns principiella meningsskiljaktigheter kring den enskilde markägarens ansvar gentemot allmänhetens intressen.

Rune Frisén

Rune Frisén, med ett långt förflutet från länsstyrelsen och naturvårdsverket, blickade 50 år tillbaka i tiden och berättade om den inventering av naturvårdsvärden som gjordes i Malmöhus län på 1960-tale. Ett problem var skogsbrukets olika brukningsformer. Här var samarbetet med skogsvårdsstyrelsen kring exempelvis kulturminnesvården betydelsefull. Förhandlingar skedde kring hotade bokskogar och gran i känsliga lägen. Generellt hade myndigheten för små ekonomiska resurser för att kunna skydda större arealer av bok- och andra ädellövskogar.

På Knutstorps gods visade Esben Möller Madsen på bokbestånd av mycket varierande kvalitet och konstaterade att det för de sämre bokbestånden inte fanns någon ekonomi.

”Avveckla skogsskräpet”, menade förre ägaren Arvid Wachtmeister. ”Tidigare betalades stockar av bok med i genomsnitt 1 200 kronor per fastkubikmeter. Idag är priset 600-700 kr. Det som stjälpte marknaden var den storm 1999 drog fram över Frankrike. Då fullkomligt översvämmades marknaden av billigt bokvirke.”

”Stabil och robust skog är väldigt viktigt för framtiden” konstaterade Esben Möller Madsen. ”Med anledning av stormrisker och klimatförändringar och följderna av detta med insekts- och svampangrepp så måste vi tänka mycket mer på hur vi bygger upp framtidens skogar.”

Text och foto: Hans-Jöran Hildingsson