Debatten om fjällnära skog – förr och nu

En intensiv debatt om den fjällnära skogen började under 1980-talet då dåvarande Domänverket började planera för att avverka ovanför den internt upprättade så kallade skogsodlingsgränsen. SO-gränsen drogs upp i början av 1950-talet då Domänverket inledde sitt program med att kalavverka och föryngra stora arealer utglesad skog i norra Sverige för ökad framtida skogstillväxt. Gränsen sammanfaller ungefär med den gräns för fjällnära skog som idag är formellt etablerad.

Kunskapen om föryngringsmetoder på hög höjd över havet och långt västerut bedömdes emellertid vid den tiden vara otillräcklig. Det ansågs vara bättre att koncentrera insatserna till mer produktiva och lättföryngrade marker närmare kusten och att helt avstå från skogsbruk väster om SO-gränsen och upp mot fjällen.

Från att inledningsvis ha varit en skogsföryngringsfråga övergick debatten ganska snart till en fråga om markanvändning. Var det rimligt att börja avverka i de stora sammanhängande områdena med i stort sett opåverkad skog med höga naturvärden och med betydelse också för rennäringen och turism?

Under exkursionen följer vi debatten från 1980-talet fram till idag. Vi möter både personer som var aktiva då frågan om fjällskogens värde och nyttjande ställdes på sin spets, och personer som arbetar i fjällnära skog idag. Vi besöker platser som haft betydelse för hur fjällskogsfrågan utvecklats och går igenom hur regelverk och värderingar förändrat förutsättningarna för fjällnära skogsbruk.

Tisdag 18 augusti

Exkursionen börjar med kaffe och smörgås på Hotell Wilhelmina. När alla är på plats går vi över till att lyssna på några presentationer som ramar in fjällskogsdebatten från olika aspekter. Vilka skogar talar vi om? Vilka värden har de, vad betyder de för olika intressenter och hur har de nyttjats historiskt? Hur bedrevs skogsbruk i äldre tid och hur brukas skogen idag?

Efter lunch lämnar vi Vilhelmina i gemensam buss och färdas västerut utmed Malgomaj och upp i Kultsjödalen. Vi stoppar på några intressanta platser för att illustrera olika tiders skogsbruk, den fjällnära skogens naturvärden och viktiga platser för renskötseln. Vi går igenom några ”heta” ärenden som till exempel Njakafjäll, med avverkningsplaner och så småningom bildandet av ett naturreservat.

Övernattning i Saxnäs där Saxnäsgården erbjuder både vandrarhems- och hotellstandard. Innan den gemensamma middagen besöker du som vill den närbelägna Ricklundgården som idag är både konstmuseum och gästhem för kulturarbetare.

Onsdag 19 augusti

Resan fortsätter västerut med sentida avverkningar i Stornäs och ej förverkligade planer på att öppna för skogsbruk i området Stöken. Vi besöker Norgefarargården i fjällbyn Klimpfjäll, en viktig anhalt för fjällbönder på resa till handelsplatser i Norge. På vägen tillbaka mot Vilhelmina blir vi guidade i Fatmomakke kyrkstad med kyrka från 1800-talet, begravningsplats, kåtor, bodar och timrade hus som använts av samer och nybyggare. Lunch på Saxnäsgården.

Exkursionens sista stopp görs i Bielite skogliga demonstrationsområde. Där kan vi granska olika alternativ att avverka i fjällnära granskog. Efter minst sagt livliga diskussioner under 80-talet rörande avverkning Bielite blev trakten historisk genom att dåvarande skogsvårdsstyrelsen 1986 upprättade landets första naturvårdsinriktade skogsbruksplan (NISP) i fjällnära skog, över ett 2100ha stort område.

Vi beräknas vara tillbaka i Vilhelmina kl. 17.