Robertsfors – ett bruk med spännande historia

Björn Andrén och Björn Hånell förmedlade intressant information om de gödslingsförsök som genomförts i Robertsforsskogarna –det första för snart hundra år sedan.

Onsdagen den 1 juni genomfördes exkursionen ”Robertsfors – ett bruk med spännande historia” under ledning av Björn Andrén, f.d VD i Holmen Skog och Lars Johansson, chef i Holmen Skog distrikt Umeå.

Carl Kempe

Medverkade gjorde också Carl Kempe, vars far var VD på bruket mellan 1948 och 1968 samt Peter Göttfert, chef för Norrlandsgjuteriet som idag driver verksamhet på det gamla bruksområdet.

De drygt 40 deltagarna fick ta del av brukets historia, vilken till stor del tidigare presenterats i förra årets Årsskrift, och Carl Kempes personliga minnen. De fick också i fält bevittna några av de resultat som de drygt 130 milen diken på brukets marker genererat i form av hög skogsproduktion. Norra Hällmyren, som dikades 1910 och som askgödslades 1926 med 12 500 kg aska per hektar, visade sig ha bidragit med ovärderlig kunskap till dagens skogsbrukare. Den höga produktionen på mer än 6 m³sk/ha årligen hade uppnåtts – inte enbart genom dikningen  – utan även med hjälp av gödslingen med både fosfor och kalium (askan).  Detta försök, liksom ett försök anlagt på1980-talet med avseende på skogsförnyelse på bördiga torvmarker, presenterades av professor Björn Hånell från Sveriges lantbruksuniversitet.

Till det goda humöret och de livliga diskussionerna under dagen bidrog säkert den mat och dryck som Holmen Skog bjöd på under dagen.

Läs mer! Exkursionsledningen presenterade en krönika över Robertsfors Bruk: Robertsfors 1750-1968. Historien är inte en heltäckande beskrivning av viktiga händelser i brukets historia, men uppställningen visar lättläst hur ägarintressen och ägandeformer förändrades över tid, hur tekniska utvecklingssteg, konjunkturer och investeringar påverkade företaget och inte minst hur omvärldens hårda villkorssättande obevekligt tvingade fram nya beslut i företagandet. För att förstå svensk historia klarnar mycket när man målar en sådan här rapsodisk bild av våra brukssamhällen. Dessa uppväxande industrisamhällen satte naturligtvis inte bara djupa ekonomiska avtryck i bygderna utan kom också att påverka det sociala livet och landskapet. Ibland ebbade verksamheten ut.