Skogshistoriska SällskapetPapperstillverkning vid Kvarnforsen, Mölndal 1635–2005

Papperstillverkning vid Kvarnforsen, Mölndal 1635–2005

1635–1850

Handpapperstillverkning. Råvara linnelump, tillgången bestämde produktionen.

1850–1895

Pionjärtid. Tidig industriell epok, helt dominerad av ”Mölndalskungen”, D.O. Francke och av honom kontrollerade Korndals pappersbruk. Pappersmaskiner från 1849. Råvara, linnelump som efterhand kompletterades med slipmassa (extern produktion) från 1858. Råvarubristen drev fram försök med sulfitmassa, liksom halmmassa. 1881 lyckades man producera papper med hälften slipmassa och hälften sulfitmassa. Tillverkningskapaciteten var nästan 6 000 ton 1883 och man var därmed Sveriges största pappersbruk. 1892 gick Korndals fabrik i konkurs och papperstillverkningen upphör.

1895–1945

Wallenbergsintressen (Marcus Wallenberg) tar över konkursboet 1893 och storsatsar i ett helt nytt pappersbruk 1895, kallat Papyrus AB. Nysats- ningar på finpapper och kartong. Produktionen var ca 4 000 ton år 1900, för att tio år senare ha vuxit till ca 10 000 ton. Massatillverkningen upp- gick till ca 1 800 ton (kalciumbisulfit).

Energiförsörjningen (el) utgjorde problem för den snabba expansionen. 1907 dras en drygt tio mil lång kraftledning från den nyuppförda Yngeredsfors kraftverk i Ätran. Överföringen var på 40 000 volt växelström, den första storskaliga kraftdistributionen i Sverige, levererat från då Sveriges största vattenkraftverk. Ägare var Wallenbergskontrollerade Papyrus och Asea.

Detta är ett tidigt exempel på Wallenberggruppens nätverksföretagande och strategi för att maximera skaleffekter, exploatera ny teknik och minimering av finansiell risk. Grunden till Papyrus- gruppen var lagd, kanske också till det svenska skogsindustriklustret.

1945–1960

Papyrus utvecklades väl och hävdade sina posi- tioner som Sveriges främsta finpappersbruk. Den kraftfulla svenska devalveringen, 1949, stärkte konkurrenskraften och efterfrågan. 1950-talet var skördetid för bruket och 1959 producerades cirka 100 000 ton finpapper och kartong, med ett väldigt brett produktsortiment. 1500 anställda, nio pappersmaskiner, tre kartongmaskiner och tolv bestrykningsmaskiner innebar att bruket var i en storleksklass för sig i svensk pappersindustri.

1960–2005

Under 1960-talet inleddes en konsoliderings- och omstruktureringsperiod. En ny pappersmaskin (25 000 ton) installerades 1965. Den kom att re- volutionera tillverkningen av bestruket finpapper, vilket gjorde att äldre maskiner kunde skrotas. I slutet av 1970-talet bestod bruket av två finpap- persmaskiner och två kartongmaskiner. Produktionen var fortfarande oförändrad, cirka 100 000 ton.

Avecklingsfas för Papyrus Mölndal. Pappersbru- kets totalproduktion kulminerade med ca 150 000 ton en kort tid innan avvecklingen påbörjades år 2000. Hela bruket, som övertagits av Klippangrup- pen, gick i konkurs 2005 och lades därefter ner.

Med Papyrus nedläggning försvann en 150-årig industritradition i Mölndal. Wallenbergsintressen dominerade i drygt 100 år genom Papyrus AB.

Parallellspår 1960–nutid

Papyrusgruppen med Papyrus Mölndal som centrum blir utvecklingsblocket för Wallenbergssfärens sydsvenska skogsindustri. I Papyrusgruppen ingick bland andra Hylte Bruk AB, Nymölla AB och Yngeredsfors Kraftaktiebolag.

Parallellt med Mölndalsbrukets omstrukturering från 1960 påbörjades en offensiv strategi med utbyggnad av nya, storskaliga anläggningar för såväl massa- som pappersproduktion.

I Nymölla, i Skåne, byggdes ett helt nytt avsalumassabruk i början på 1960-talet, magnefitmassa baserad på bok och gran i två linjer. På 1970- och 80-talen kompletterades bruket med två finpappersmaskiner av största storlek. Nymölla har idag en kapacitet på 320 000 ton massa och 400 000 ton finpapper (A4-kopieringspapper). Nymölla har ersatt Papyrus Mölndal som ledande finpappersproducent i Sverige.

I Hylte ersattes det gamla sulfit- och diversepappersbruket med ett helt nytt för tidnings- pappersproduktion. Snabb utbyggnad under 1970-och 1980-talet skapades här ett av världens största pappersbruk (850 000 ton). Två pappersmaskiner är nu (2013) under avveckling på grund av tidningspappersmarknadens kollaps. Framtiden är osäker.

Författare

Kenneth Libäck

Papperstillverkning vid Kvarnforsen, Mölndal 1635–2005

Fakta