mats

29 juni, 2020
Skogshistoriska sällskapets aktiviteter 2019

Referat från exkursioner och seminarier 2019: Årsstämma (Jönköping), Skogsägarrörelsens historia (Stockholm), Skogsbruk i tider av förändring (Garpenberg och Dalagård, Dalarna), Arkiven och historien (Länghem, Västergötland), Alunbruket och arkiven (Andrarum och Christinehof, Skåne), Storsågverket på skäret (Norrbyskär, Västerbotten), Ångsågen 100 år …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Skogsägarrörelsens historia

Skogsägarrörelsen har en historia fylld av dramatik, framgångsrika och djärva satsningar – men också kriser. Genom att samla en stor del av privatskogsbruket i föreningar skapades ett kraftcentrum som kom att få stor betydelse för såväl de enskilda skogsägarna som …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Biologernas inträde i skogsvården

Idag är biologi och skogsvård tätt sammanvävda. Biologer bidrar med kunskap om skogens beskaffenhet samtidigt som skogliga produktionsproblem och produktionsmål stimulerar forskningsfrågor och genererar forskningsresurser. Men så har det inte alltid varit. Idéhistorikern Jimmy Jönsson disputerade 2019 med avhandlingen Den …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Skogvaktaren– en gång en utsatt befattning

Det var först under 1800-talet som skogvaktarna började få rollen som skogsskötare. Tidigare hade det handlat om att bokstavligen vakta träden och viltet i skogen mot tjuvjakt och obehörig virkesfångst. Den tidens skogvaktare hade ingen lätt uppgift. Lönen var ringa …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Här startade den högre skogliga utbildningen i Sverige

Djurgården. De flesta tänker nog främst på dess södra del där Skansen ligger. Men det finns också ett Norra Djurgården. En gång var båda precis som namnet säger en inhägnad djurgård, en jaktpark där bara kungen och hans närmaste fick …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Munksjö – ett stycke skogs- och industrihistoria i Jönköping

1800-talet var en omvälvande tid i Sverige. Ångan, skogen och järnvägarna satte fart på utvecklingen. Befolkningen mer än fördubblades. Från att ha varit ett jordbruksland blev Sverige ett industriland. Jönköping förvandlades från en något avdankad knutpunkt till en sjudande industristad …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Rumpan har gått

Rumpan kallades de sista stockarna som flottades för säsongen på en älv. Stränderna rensades och de stockar som hade strandat under vårens högvatten baxades med stor möda ut i strömfåran för att fortsätta sin avbrutna färd. Fram på höstkanten var …

Läs hela

mats

29 juni, 2020
Nu är det 1919. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan.

Det första fredsåret skickades förslag in om att inrätta de skogliga försöksparkerna. Skogsarbetarnas usla arbetsvillkor diskuterades flitigt, och motorisering av vissa moment kom på förslag. På Statens Skogsförsöksanstalt undersöker man om torvmossorna breder ut sig och tar död på skogen. …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Östragårdens historia trädde fram ur arkiven

Jan-Olof Thorstenssons släkt har bott på Östragården i Runtorp i sydöstra Småland och brukat den ända sedan 1600-talet.
– Det handlar om minst tio generationer, konstaterar han. Men är det verkligen så och går det att ta reda på hur …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Brevens bruks historia ur kvinnligt perspektiv

Kvinnor har genom historien setts som underordnade männen. Men ändå finns det många exempel på kvinnor som ägde stora gods och bruk. Bystad herrgård och Brevens bruk i Närke är exempel på detta. Under två perioder på 1700- och 1800-talen …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Mad- och myrslåtter i historien och i litteraturen

”För mången blev slåttermyren svårmodets och förnedringens slagfält, där mannakraften rann bort utan att svälten kunde jagas från hus och kätte”.
Det skrev journalisten och fotografen Ove Andersson år 1963. Hans poetiska beskrivning av den då övergivna slåttermyren är tänkvärd …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Minnen från skog och koja

Gustav Ångman var skogsarbetare, kolare och rallare. Han föddes 1896 i Bränta, Ljusdal, och avled 1978. Gustav Ångman såg det som viktigt att dokumentera livet och arbetet i skogen. Han skrev artiklar i Ljusdals-Posten och tog initiativet till en kolarstaty …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Provinsialläkarens resa

Här är historien om doktor Adolf Hassler från Frostviken i nordligaste Jämtland. I början av 1900-talet engagerade han sig starkt för de usla förhållanden som skogsarbetarna i norra Sverige tvingades arbeta under. Hans inlägg vid läkarförbundets årsmöte på Hotell Knaust …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Bilder och berättelser från skogen för hundra år sedan

Utifrån några bilder tagna av den legendariske fotografen Karl Lärka berättar Ola Hermansson från Mora om villkoren för de människor som utförde det hårda avverkningsarbetet i svenska vinterskogar för ett sekel sedan.…

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Träkol – bergsbrukets oumbärliga och konfliktfyllda energiresurs

Träkolens historia är historien om ekonomiska strävanden, regleringar, kontroll, konflikter, skatter och teknikförnyelse. Det är också historien om skogens enorma betydelse för landet. och om alla de människor som under påvra villkor avverkade träden och förvandlade dem till energirikt träkol.…

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Trakthyggesbruk och virkesproduktion i backspegeln

Kungliga Skogsinstitutet grundades 1828. Det var den första skogliga utbildningsanstalten i Sverige och där undervisade Israel Adolf af Ström om skogsskötsel enligt den tyska skolan. Denna förordade kalhuggning och att den nya skogen därefter skulle etableras genom naturlig föryngring under …

Läs hela

Lars Klingström

2 januari, 2019
Timmerfronten

Mitten av 1800-talet var en dynamisk tid i Europa. Befolkningen växte. Jordbruket effektiviserades. Överflödig arbetskraft sögs upp av nya industrier. Överallt byggdes det. Överallt anlades järnvägar och telegraflinjer. Utvecklingen födde ett enormt behov av virke – som i många länder …

Läs hela

Lars Klingström

2 januari, 2019
Nu var det 1918. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan.

Det stora kriget som pågick ute i Europa påverkade den svenska skogssektorn. Det pågick också en diskussion om hyggesstorlek där flera debattörer förordade stora hyggen. Erik Valinger, professor emeritus i skogsskötsel vid SLU, gör nedslag i Skogssverige för hundra  år …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2017

Referat från exkursioner och seminarier 2017: Historiska kartor (Åtvidaberg); Det gestaltade landskapet (Ekolsund, Uppland); Utsjö järnväg och kvarnstensbrottet (Malung); I tjärans spår (Norra Renbergsvattnet, Västerbotten); Varför försvann inte bokskogen på Ryssberget? (Ryssberget, Skåne och Blekinge); Dalsland och järnbruksepoken (Bäckefors); Gröna …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans

Säg Skogis Granar till en äldre jägmästare och det börjar glittra i ögonen och rycka i mungiporna. Det dröjer inte länge innan minnena trillar ner om vådliga grantransporter med underkända lastbilar, krävande kunder som ville pruta på priset eller hemleveranser …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Häradsallmänningarna – från medeltida kulturarv till modern samverkan

År 1647 infördes Sveriges första skogsordning, undertecknad av drottning Christina. Bergsbruk och järntillverkning hade vid den här tiden nått en sådan omfattning att skogarna ansågs allvarligt hotade. Bland det som också reglerades var häradsallmänningarna och deras gemensamma ägande och brukande …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Flottarminnen från Åbyälven år 1963

En augustimorgon 2017 meddelar nyheterna att sex älvar i Norrland får ett EU-bidrag på 124 miljoner kronor för restaurering av gamla flottleder. Projektet ska pågå till år 2021 och förbättra levnadsbetingelserna för utter, lax och öring. Nyheterna sporrade Gunnar Stenström …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Dalabönderna och kopparberget

Bondebefolkningens insatser för Falu koppargruva är till stora delar okända. Det finns därför all anledning att lyfta fram dem ur historiens dunkel. Från 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet styrdes livsvillkoren för befolkningen i Dalarna av gruvans behov av …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Erik Oksbjerg och hans gallringsförsök på Malingsbo sommaren 1961

Dalarnas sydligaste socken, Malingsbo, uppvisar enligt en beskrivning från år 1922 en typisk bergslagsnatur. ”Naturen i synnerhet omkring sjöarna är synnerligen vacker, någon gång dyster och storslagen, mest dock idyllisk, tjusande.” Lars Kardell kan inte påminna sig, att detta var …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
“Sjörövarn” på Tvartorp

I Rejmyretrakten lever fortfarande legenden om Sjörövarn på Tvartorp. Han som hade varit i Kina och rövat och var rädd för efterräkningar. Som byggde sig ett hus på en holme i den lilla sjön där han kunde försvara sig. Som …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När Åtvids bergslag blev ett svenskt kopparcentrum

För utvecklingen av det moderna Åtvidaberg har traktens rika tillgångar på kopparmalm, milsvida skogar och vattenfall varit helt avgörande. Här kom bergsbrukets behov av tillmakningsved, rostved och kol att förändra landskapet runt gruvor och hyttor redan under medeltiden. Författarna är …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Kanalen som öppnade Kindabygdens skogar

Efter mer än 200 år av diskussioner, misslyckanden och periodvis svagt intresse kunde Kinda kanal invigas år 1872. Därmed fick södra Östergötlands skogsbygder via sjön Roxen kontakt med övriga Sverige – och världen. Men kanalens blomstringstid blev kort. Redan i …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Årtiondena då det skogsindustriella klustret i Gävle-Dala växte fram

Fram emot mitten av 1800-talet hade avvittringen och storskiftet nått en stor del av Dalarnas socknar. Stora arealer kronoskog som tidigare varit ekonomiskt värdelösa blev nu bondeägda. När samtidigt efterfrågan på trävaror från övriga Europa ökade drastiskt blev bondeskogarna heta …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1917. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan.

I årets betraktelse över vad som var ”på tapeten” inom det skogliga området för 100 år sedan är mycket sig likt. En del av de problem som beskrevs verkar vara desamma också idag. Erik Valinger gör som tidigare ett nedslag …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2016

Referat från exkursioner och seminarier 2016: Bokskogslagen (Röstånga); Robertsfors bruk; Skoglig försöksverksamhet (Tönnersjöheden); Skogs- och markanvändning, Rimforsa; Industrialisering i Jämtland (Sikås); Nordisk Skogshistorisk Konferens (Rovaniemi, Finland); Skogshistoria i Göteborgs- och Bohus län (Hunnebostrand); Det skogsindustriella klustret Gävle-Dala (Borlänge); Träden och …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Timmerhusets sentida historia

Efter att ha varit i skymundan sedan slutet av 1800-talet fick tekniken med att bygga hus i liggande timmer en renässans i slutet av 1900-talet. Nya koncept lanserades och tillverkarna, oftast fåmansföretag, provade att samverka i lokala nätverk. Sedan år …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Vättern viktig för medeltida transporter av järn

Vättern var en gång förbindelselänken mellan Östergötland och Västergötland, Närke och Småland. Där sjötrafiken idag utgörs av Visingsöfärjor, en handfull lustfartyg och en mängd fritidsbåtar seglade under medeltiden tungt lastade skutor med järn, byggnadsmaterial och allehanda jordbruksprodukter. Staffan von Arbin …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När Tärnas och Stenseles nybyggare blev storskogsägare

Vid slutet av 1800-talet blev skog för första gången mer värdefull än hö. Den blev också intressant för både bolagsherrar och för statens skattkista. Det var vid den här tiden som allmänningsskogarna bildades. De tyngsta skälen var att stärka nybyggarna …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogen gjorde Orsa förmögnast i landet

Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Många frågetecken när contortan kom till Sverige

Den kanadensiska snabbväxaren Pinus contorta har varit omdebatterad ända sedan den i stor skala introducerades i Sverige på 1970-talet. Att förflytta trädslag mellan kontinenter är alltid förenat med risker, framförallt för att drabbas av sjukdomar de saknar motståndskraft mot. Margareta …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Hyggesbränning och annat skogligt i början av 1940-talet – men även senare

När jägmästare Falk Kuylenstierna började sin skogliga utbildning, 1941, var hyggesbränning vanligt. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter. Det är kunskap om bränning och brandsläckning som till mycket är bortglömd idag.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Landskapet berättar om skogens historia

Människor förleds ofta tro att skogen är oföränderlig, att den alltid sett ut som den gör just när den betraktas. Men studerar man ett stycke helt vanlig svensk natur och tar reda på vad som döljer sig under ytan framgår …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
1900-talets skogshistoria påverkar synen på framtiden

Vid tre tillfällen under 1900-talet enades den svenska staten tillsammans med skogsägare och virkesköpande bolag om något som kan liknas vid ”samhällskontrakt” – underförstådda överenskommelser om vilka spelregler som skulle gälla. Sedan den senaste kom till stånd för snart 70 …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogen, flottningen och Norrbottens människor

Norrbotten är ett skogslandskap. Det är också ett landskap av vatten; av stora mäktiga älvar som hämtar sin kraft längst uppe i fjällvärlden och mängder av vattendrag och bäckar i skogslandet. Alla med det gemensamma att de med seniga flottares …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1916. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan

Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger gör ett nedslag …

Läs hela

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng